På den här sidan har vi listat frågor och svar om Prima/sekunda.
För att enkelt hitta svar på din fråga, klicka på frågan. Om din fråga inte är besvarad här, var god att kontakta oss.
Prima/Sekunda
Övergrova stockar accepteras varken i prima eller sekunda. Varför är bedömningen av övergrovt så hård?
Övergrova stockar är ett av de allvarligaste problemen för industrin. De slår sönder annat virke i barkningstrummorna samt fastnar i flishuggar med kostsamma produktionsstopp som följd. Det är även arbetsrisker för personal som ska ta hand om detta. Samtidigt bör det vara relativt lätt för avverknings- och transportpersonal att upptäcka övergrova stockar så att de kan hanteras på sidan av den normala massaveden. I vissa fall kan övergrova stockar läggas i bränsleveden, i andra fall kan den särhållas och bli ett eget sortiment ”övergrov massaved”. Det är mot denna bakgrund som parterna enats om att ha nolltolerans för övergrovt virke i den normala massaveden.
Ändras även kvalitetsreglerna för leveransgill stock?
Reglerna för kvistning, dimensioner, trädslag, föroreningar etc är oförändrade. Men för skogsröta görs förändringar. Gränsen för hur mycket det får vara i en leveransgill stock tas bort. Istället summeras all röta i travens ändyta varefter andelen rötarea beräknas. I klassningstabellen finns gränser för denna rötandel.
Vilken prisskillnad kommer det att vara mellan prima och sekunda? Vilka bestämmer det och när?
Prissättning är en fråga för marknaden. I många fall gäller prislistor från 1 augusti. Inom utvecklingsprojektet prima-sekunda har det tagits fram underlag för att det ska kunna beräknas vilka pris som skulle leda till en prisneutral övergång.
Sett till all massaved som mäts in under ett år, hur stor andel är vrak idag?
För 2017 var den genomsnittliga summan av andelen vrak och avdrag inom respektive virkesmätningsförening följande:
Siffrorna för Qbera och Nord avser efter kollektivjustering.
Vad gör man om man inte är nöjd med klassningen av sin leverans?
När mätningen gjorts i bilder, vilket nu är vanligt förekommande, kommer det finnas en möjlighet att begära ommätning. Då gör tre erfarna bildmätare oberoende av varandra nya bedömningar och deras mätning ersätter den ursprungliga. Ommätningen avser då både kvantitet och kvalitetsklassning. Är värdeavvikelsen under en viss gräns får den som begärt betala en del av kostnaden för ommätning. Är avvikelsen större än gränsen står det mätande företaget för hela kostnaden.
Hur kan man i bildmätning fälla till sekunda resp utskott? Man ser ju inte hela lasset.
Bedömningen baseras på vad som syns på travens utsida. Som stöd för mätarna finns det i mätningsinstruktionen en tabell som anger hur många synliga felaktiga stockar det får finnas beroende på det totala antalet stockar i traven.